Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna anvÀnder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien Àr den stora förekomst av mobbning som finns i skolans vÀrld och hur försöken till att bekÀmpa mobbningen gÄr till. Metoden för studien bygger pÄintervjuer gjorda me dtvÄ rektorer frÄn tvÄ kommuner. I intervjuerna stÀlldes frÄgor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvÀnder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner frÄn tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner Àr utformade och om skolorna har valt att ta hjÀlp av nÄgot utomstÄende anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att fÄ inspiration frÄn ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, Àr nÄgra frÄgor som vi har studerat. Vi jÀmförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem Ät. Syftet med detta Àr att anvÀnda den insamlade fakta till att konstruera vÄr egen likabehandlingsplan. Resultatet av vÄr studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma ÄtgÀrder men det finns Àven en del skillnader.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former sÄ som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhÀlle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgÄng och intresset för elektronikens möjligheter och hjÀlpmedel har krupit sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. MÀnniskors tillgÀnglighet till varandra ökar och har underlÀttat vardagen för mÄnga individer tack vare de olika hjÀlpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har Àven blivit ett nytt sÀtt för barn och elever att kommunicera med varandra och pÄ de platser mÀnniskor umgÄs med varandra förekommer Àven krÀnkande behandling samt mobbning.

Diskriminering kan ske bÄde pÄ individuell och strukturell nivÄ men den hÀmtar alltid kraft frÄn outtalade normer. Normer som bÀr med sig förestÀllningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som stÀlls utanför, det avvikande. Det kan dÀrmed sÀgas att normer reglerar och kategoriserar, skapar grÀnser och definierar skillnad. Den som Àr inkluderad i normen mÀrker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och krÀnkt. Detta uttryck för negativ sÀrbehandling Àr ett samhÀllsproblem som skolan inte pÄ nÄgot vis Àr förskonad ifrÄn.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjÀlp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal AllmÀnna rÄd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs Àr bristfÀlliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet Àr att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehÄller.

Syftet med föreliggande studie Àr att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och frÀmja och pÄ sÄ sÀtt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det vÀxande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner frÄn en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys dÄ likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan frÄn och med april 2006. För att ingen ska behöva kÀnna sig krÀnkt eller diskriminerad pÄ förskolan ska likabehandlingsplanen ocksÄ innehÄlla en ÄtgÀrdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda pÄ om likabehandlingsplaner pÄ förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frÄgestÀllningen i arbetet. Tre förskollÀrare har intervjuats och tvÄ enheters likabehandlingsplaner har jÀmförts och observationer pÄ förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte Àr lÀtt att följa en likabehandlingsplan dÀr alla ska bli lika bemötta.

VÄr studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat tvÄ förskolor i tvÄ olika omrÄden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer pÄ dessa tvÄ förskolorna. Intervjuerna Àr semi-strukturerade, dÄ vi agerat moderatorer och enbart stÀllt frÄgor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vÄr analys och vÄrt resultat.

VÄrt arbete Att arbeta mot mobbning, en jÀmförelse av tvÄ skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jÀmföra tvÄ skolors arbete mot mobbning och ta reda pÄ hur personalen upplever och tÀnker kring detta. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex personer pÄ tvÄ olika skolor, för att fÄ en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och bitrÀdande rektor, tvÄ pedagoger och elevvÄrdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jÀmfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de anvÀnder sig utav.

Syftet Àr att undersöka och beskriva hur arbetet mot krÀnkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de anvÀnder..

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketrÀna och hur detta motiveras.1. Vilken trÀningsmodell ger enligt de genomgÄngna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketrÀningsmodellerna Ät för pojkar resp. flickor?3.